”Motgång är en del av livet. Den kan inte kontrolleras. Vad vi kan kontrollera är hur vi reagerar på den”

Jag förvånas och framför allt sörjer hur osympatiska människor kan vara. Jag vill inte motargumenteras utan bara få ur mig detta. Jag sörjer hur svårt många har att se saker ur sina medmänniskors synvinkel, som inte kan se andras smärta och känna empati. Jag sörjer hur svårt det ska vara att vara sann mot sig själv och sina kära, hur dessa inte kan titta på sig själv och se hur deras beteende kan göra skada på andra. Jag sörjer den bristande empatin i världen. Jag kan inte ändra det, jag kan inte ändra hela världen, jag kan inte heller styra någon. Däremot kan jag styra hur jag hanterar det - vilket är en nyckel i den buddhistiska läran. Det är bara så svårt att lära, hur förbannat ont det än gör att bära på sorg över en hel världs brist på empati, så sitter sorgen så djupt rotad, Vissa dagar gör det ordentligt fysiskt ont.


Läxa inte upp mig och tala inte om för mig hur jag ska tänka och göra, ibland behöver man bara få kräkas ur sig sin sorg och luta sig mot en axel när bördan är alldeles för tung.

Jag anser mig inte godare än någon annan, men jag gör allt jag kan för att bli den bästa Elin Kraft jag kan – först för min skull och sedan för min omgivning. Det är inte egoism utan ren logik. Försök att rädda någon annan om du själv håller på att drunkna.