...ödjmuk elev...

Det händer att jag faller tillbaka i gamla mönster, men ingen är ju perfekt och jag är bara en ödmjuk elev i livets skola. Min stora upgift just nu är att kräva min plats, säga ifrån och inte låta mig utnyttjas.
Jag är värdig......det har tagit många år att ta till mig, men idag vet jag att jag har stort värde.
And nobody puts baby in a corner!

...ingen ö

Slutar aldrig att förvånas över bittra, cyniska och missundsamma människors beteende och det är väl kanske bra - för den dagen jag slutar förundras har jag väl också gått och blivit bitter och cynisk.


Det går inte att rensa ut alla energitjuvar, men idag är jag starkare, har en trygg vänskapskrets att stötta mig mot och kan värja mig.

Ensam är ingen ö.

.....vara jag. Del 2

Varför skulle jag vilja vara någon annan när jag har den stora äran att få vara jag?
Av Elin Kraft

....vara jag.

Hur i hela friden ska jag ha tid att vara någon annan när det är mer än ett heltidsjobb att vara jag?
/Elin Kraft

....rädsla...

Rädsla ligger till grund till nästan allt ont som händer i vår värld. Från krig till minsta handling av arrogans.
Jag är övertygad om att om vi tillåter rädslan hålla sitt grepp om oss så stannar vi i utvecklingen.
Jag kommer aldrig mer låta rädsla hålla mig tillbaka och även om jag nu är buddhist och tror på återfödelse så får jag ändå bara en chans att leva just det här livet och det tänker jag banne mig också göra....fullt ut.

Jag får älska mig som jag är...

Idag när jag sjuk och febrig stod och klädde av mig för att ta en uppfriskande dusch, så stannade jag upp och tittade på mig själv i badrumsspegeln. Jag har gått ner i vikt, men jag har en hel del kilon kvar tills jag nått min personliga trivselvikt.


Jag stod och tittade på mig själv och jag tyckte faktiskt om den jag såg. En fyllig, kurvig, något lite solbrun efter att ha fuskat lite i gymmets solarium. Jag tyckte om henne jag såg och jag trivs med henne. Det var en underlig känsla. Efter 38 år så trivs jag äntligen med mig själv även om jag ska fortsätta att gå ner...jag tycker om den där tjejen. Jag upprepar mig nu mest för min egen skull. Den känns så bra att säga, att skriva, jag tycker om mig själv.
Jag har alltid fått höra att jag är för tjock ända från jag var ett litet barn. När jag sedan växte upp och svalt mig och tränade sönder min stackars kropp för att passa in i mallarna, så kunde jag aldrig väga lite nog….och jag kunde knappt titta på mig själv i spegeln. Jag tittade sällan nedanför urringningen i spegeln.

Inga namn nämda, men jag fick ofta höra; -Men Elin som är så vacker, tänk vad fin hon skulle vara om hon gick ner lite i vikt. Samma replik i många olika variationer har förföljt mig.
Jag har hatat mig och jag har hatat min kropp och aldrig tyckt jag varit vacker på något vis, det är svårt att göra det efter såna kommentarer….men idag efter många års arbete och hjälp, så kan jag titta på mig själv och tycka om det jag ser.

Det här är en bemärkelsedag :)

Kanske är det så............

Sitter och undrar...


Hur kommer det att gå...

Hur mycket ska man vänta...

Hur länge ska man längta, för att inte längta för mycket...

Är det värt all väntan...

Längtar jag efter fel..

Kanske borde jag bara gå..........................................

Poesi

Poesi är för alla fritt att tolka och analysera efter egen känsla och referenser. Inget är egentligen rätt och fel, även om det är poetens eget budskap som står till grund. Sedan kan man ha olika stor erfarenhet av att tolka poesi, men det är egentligen oviktigt.


Det visserligen väldigt intressant att jämföra sin egen tolkning med poetens, men förringa aldrig er egen tolkningsförmåga. Det är då vi förlorar det där nakna, vackra barnasinnet.

LYCKLIG AB

Är febrig, svag och utan röst, men så oerhört lycklig.
Jag är så tacksam för att jag har så många fina människor i mitt liv. Starka, varma, kärleksfulla vänner och bekanta som inte räds att lyfta, stötta och bekräfta sina vänner. Jag har nämnt det många gånger på senaste tiden, men jag måste också nöta det för mig själv. För att jag själv också ska inse den stora förändringen. Det här senaste året har varit porten till ett nytt liv och jag inser också att mötet med min förre psykolog Pontus Zetterström var inledningen till detta.
Med mitt förflutna så trodde jag verkligen inte att det fanns så mycket kärlek i världen. Och jag försöker mitt yttersta att förstå att jag förtjänar detta.

Är så lycklig och så tacksam!

GOTT NYTT ÅR allihop

2011 var ett magiskt år för mig. Många stora händelser, nya möten, nya och helt underbara vänner och nya upplevelser. Jag har växt mer i år än på många, många år och varför gjorde jag det? Jo, för att jag tog mig modet att hoppa. Jag drömde, blundade, tog sats och bara hoppade. 2012 kommer jag göra detsamma och jag kommer hoppa ännu längre och drömma ännu större för jag vet att jag kan.
2012 kommer bli ett fantastiskt och magiskt år.
Men jag hade inte kunnat göra allt detta utan stöttning och support från mina positiva vänner. Vänner som trott på mig.
Först och främst en bland mina äldsta och bästa vänner Neta Jonsson som under många, många år, om och om igen sagt åt mig att jag har kapaciteten och kunskapen att bli precis vad jag vill. Tack min fina vän för din tro på mig. Och sedan Veronica Södermark likaså, som tjatat och peppat och stöttat mig och gav mig nådesparken i rumpan i februari i år. Tack min fina vän för din tro på mig. Agneta Göhle som gjort detsamma och överöst mig med beröm, stöttning och hjälp. Tack min vän för din tro på mig. Ni är alla tre helt fantastiska och underbara vänner. Utan er hade jag inte kommit så långt som jag gjort i år.
Sedan vill jag tacka en annan väldigt viktig person i mitt liv. Psykologen Pontus Zetterström som från vårat första möte såg mig, drog ut mig ur "garderoben", vilket inte betyder det man kan tro, och  väckte mig ur min depression och lärde mig att se mig själv med nya ögon. Det gör verkligen ont när knoppar brister, men vad härligt det är att blomma. Tack min fina vän för din humor, tro på mig och den styrka du gav mig.
Sist, men definitivt inte minst vill jag tacka en väldigt speciell person. Min mentor och underbara vän Malin Hammar. Våra blickar möttes över publikhavet under hennes föreläsning "Att leva med Attraktionslagen" och det var kärlek. Jag kan inte räkna upp allt hon gjort för mig för det skulle ta en evighet att skriva, men den kärleken som hon sprider runt omkring sig är ändlös och som hon lyfter mig på sina vingar. Tack min fina vän för din tro på mig, för alla stunder vi delat med tårar och skratt. Du har vänt mitt liv och jag ser fram emot vår nästa träff. Kärlek till dig<3

Vill även tacka Christina Ström, Ewa Nilsson, Anna-Lena Strindberg, Parviz Nassiri, Sara Sjöblom, Monica Winterwild, Gret-Lis Hegyi, Laura Alcazar, Annelie Iggström, Henrik Kroon, Mikael Ghebaru, Öivind Ström, Viveca Sandberg, Beatrice Lindgren, Birgitta Hedblom, Åsa Lind, Helena Palmgren och många, många fler.
Tack alla fina och underbara vänner för att ni finns och jag önskar er ett fantastiskt 2012
GOTT NYTT ÅR!!!

Det första eldprovet vi tvingas gå igenom i livet är att vara tonåring, det andra och snäppet tuffare provet är att överleva våra egna tonåringar. Klarar vi det....klara vi allt!

Jobbannons!

Splittrad AB söker administratör. Tjänst 100%, tillsvidare. Arbetsuppgift: Håll reda på VD'n. Tillsättning omgående!

"Att argumentera med dårar är som att bota huvudvärk med att banka huvudet i väggen"
By Elin Kraft

Jag har bara en konkurrent och det är jag själv.
Jag inget att bevisa för någon annan mig själv.
Jag är min tuffaste kritiker, men också den ärligaste.
Om någon skulle vilja utmana, varsågod och lycka till,
men du kommer aldrig kunna vinna över oss.

I en perfekt värld

I en perfekt värld så vaknar jag utvilad hur kort tid jag än har sovit. Jag vaknar med glädje och lust att kliva upp och påbörja en händelserik dag. Jag behöver inte sminka mig och håret behöver på sin höjd en handkamning.
Det skulle räcka det med en dubbel fluffig cappuccino till frukost och den perfekta outfiten för dagen ligger framlagd och väskan är packad.

Men nu lever vi inte i en perfekt värld!

Det är riktigt sorgligt hur oförlåtande och oförstående många än idag 2011 står inför misstag gjorda av nervositet och okunskap. Har vi inte kommit längre än så här? Har vi inte alla varit nybörjare, osäkra och rädda? Jag klappar inte mig själv i ryggen, men jag är inte sämre än att jag kan erkänna mina misstag, säga förlåt och växa en smula.
//Elin Kraft

"Ibland kommer de stora glädjestunderna i små förpackningar" /Elin Kraft

Jagad eller inte jagad, det är frågan!

Jag finns alltid tillgänglig för mina närmaste och mina vänner. Ser jag att någon har ringt, så ringer jag upp så fort jag kan, men jag förbehåller mig rätten att kunna stänga av telefonerna emellanåt. Det är inte av elakhet, ibland behöver vi alla stänga av yttervärlden - om inte för möte, så för att få en stund av lugn och ro. Men jag älskar, tycker om och värderar er högt ändå

Upp och ner

Kanske lite trist att det första inlägget jag gör på länge kan verka lite negativt, men inga nedgångar utan uppgångar, eller hur?!
Håller på att kravla mig upp ur en ganska djup svacka, jag känner av värmen från ovan jord och det bådar ju gott.
Dagens tanke som retat mina sinnen är hur människor i ens omgivning som vet att man är lite låg, ändå finner det viktigt att kräka ur sig spydig åsikter som inte har någon som helst konstruktiv baktanke.

Sagt av Elin Kraft den 17e augusti 2011 "Vårda alla du möter som en vän du själv vill möta"

Over and out!

Jag blir inte av med den där obehaliga känslan av att jag inte hör hemma här.